söndag + måndag

Jag gick till kyrkan i söndags, för första gången sedan jag flyttade hit. Gick omedvetet på domsöndagen, vilket kändes lite extra i magen. Det är skönt att gå i kyrkan, tycker jag. Som en mental rensning. 

Jag tog en lite längre väg tillbaka till S-bahnen efter gudstjänsten. Gick genom en park jag aldrig hängt i förut och allt var sådär jättefint.

I måndags fyllde min käre klasskamrat Reinhard år, så han bjöd ett stort gäng från klassen på turkisk restaurang på kvällen. Han betalade mat och en dricka, så himla snällt och fint. Han sa att han inte ville ha några presenter, men vi la alla tio euro var och så köpte vi ett presentkort på en hemsida där man kan köpa klassiska filmer på dvd. Många av filmerna kan man bara köpa där. Så det är en väldigt bra present.

Här har vi förrätt. Så himla mycket gott att huvudrätten knappt orkades med.

Huvudrätt var en himla massa kebabkött med jättegott ris och jättegoda såser. 

Carman, Linnea, Sophia. 

Efter maten dracks det självfallet turkiskt te.

Födelsedagsbarnet och jag.

Sedan drog vi vidare i natten, letade ett tag efter en bar som Karli gått på förr. Här ser man Sophia bära Kyle, tycker det mest ser ut som en enda oformlig organism.

Det var trevligt, men jag var trött och ville inte missa sista tågen. Så efter ett glas sekt drog jag hem. Här är en suddig men fin bild på Sophia och Carman. Vi gick inte in i dimman lika mycket som den här bilden antyder. 

BONUSMATERIAL

Vi har "självstudier" idag vilket för de flesta betyder "ingenting". Och har vi ingenting så betyder det att vi går ut kvällen innan. Jag och Sophia letade efter en bar Simon skulle vara på, där du kan dricka hur mycket vin du vill och sedan betalar du vad du tycker det är värt. Men han hade gett oss fel adress och svarade inte när vi ringde så vi tog tåget till Neukölln och satte oss på en bar där istället. Vi drack inte så mycket, men båda kände hur det gick rakt upp. Hade en jättebra fylla, en så bra berusning att jag liksom inte brydde mig. Och det var tur. För en sak som skulle kunna gjort mig galen och sur var det att min eyeliner tappade sitt lock i väskan och färgade allt däri svartfläckigt. En annan sådan grej är att jag tappade min telefon i backen så att skärmen sprack. Men jag var så himla glad ändå, och tänker fortsätta med det. Inget blir lättare för att jag går runt och tycker synd om mig själv. Shit happens, nu är det hänt. 

läget idag och sådant som var.

Jag halvligger i sängen med en superjobbig huvudvärk. Vill helst inte resa mig och ta en tablett, men jag borde kanske.
Igår var jag på hemmafest. Jag har hängt lite med en tjej som heter Julia. Vet inte om jag skrivit om henne, men hon är en väldigt bra person. Vi träffades genom att jag har läst hennes blogg och frågade ifall hon hade lust att ses. Det hade hon. Igår var vi ett gäng, först hemma hos henne, sedan på en fest nära Warshauer Straße(hamnar alltid där). Det var väldigt mysigt! Framför allt förfesten med stearinljus på golvet, tomatsoppa, bröd, tsatsiki och bubbel. Idag har jag inte gjort något särskilt. Ägnat mig åt lite free writing (jag försöker skriva 750 ord innan jag går upp ur sängen på morgonen) och spelat The Sims. Sedan kom huvudvärken. Jag ska försöka skicka in en skoluppgift innan jag tar en tablett och lägger mig ner ett tag. Vi har deadline klockan sex. Som tur är, är det endast en logline som skall in. En logline är en mening som sammanfattar en historia(i det här fallet mitt manus) på ett enkelt och säljande sätt. Jag tror jag kommer satsa på något i stil med "En romantisk dejt tar en oväntad vändning när det visar sig att allt inte är som det ser ut att vara".

Men låt oss nu backa en månad.

Lady Gaga var här i Berlin då. Som ni säkert vet älskar jag henne över det mesta här i livet. Min kära vän Julia(känner för många Julia!!!) var också här, vilket gladde både mig och Gaga. Vi åkte till Gagas hotell med förhoppningen om att få träffa henne. Vilket vi också fick. Glädjen i Gagas ansikte när hon upptäckte Julia var magisk att se.
Dagen efter åkte vi också till hotellet och väntade på henne. Anledningen att Gaga var här i Berlin var att hon hade sin exklusiva och enda(!) förhandlyssning på sitt nya album ARTPOP på den legendariska klubben Berghain. Detta skulle ske denna andra kväll. För att komma in på festen var man tvungen att vinna biljetter, vilket varken jag eller Julia gjort. Vi fällde inga tårar över det här utan var ju här för att träffa Gaga, inte för att höra albumet. När Gaga kom ut, på väg till Berghain så önskade Julia henne en bra kväll, vilket fick Gaga att fråga ifall hon hade biljetter. Det hade vi ju inte. Så då sa Gaga åt sin vakt att fixa så att vi skulle komma in den kvällen. Det var så overkligt. Vi hoppade upp och ner i glädje och tog en taxi till Berghain med en gång. Det känns extra bra att han blivit inbjuden personligen eftersom vi inte bad om biljetter, utan hon ville ha Julia (+1) där. Festen var den bästa jag har varit på. Det var helt fantastiskt att få dansa albumet igenom, med andra fans och med Gaga själv. Sedan följde en timmes intervju med Gaga, den var jättefin, är så lycklig att jag var där. Sist spelade hon en låt vid pianot. Vi åkte hem lyckliga den kvällen.
Sista dagen åkte vi till hotellet på morgonen. Den här dagen skulle både Gaga och Julia åka. Tyvärr behövde Julia bege sig till flygplatsen innan Gaga kom ut, så jag fick stanna kvar "ensam"( = med alla nya vänner) och vänta. När Gaga kom ut den här dagen tror jag att hon kände igen mig från tidigare dagar, för hon såg på mig som om hon väntade på att jag skulle säga något. Vi tog vår bild och jag gav henne ett brev som jag skrivit på morgonen. Jag kände ett behov av att tacka för festen och allt hon betyder på mig. Hon såg så lugn och glad ut och sa att hon skulle läsa det.

Det känns så märkligt att sammanfatta det såhär. Det är ju större än livet. Men nu vet ni, i alla fall.

Första dagen.

 Andra dagen.

 Tredje dagen.

Här är Gagas framträdande vid pianot på Berghain. Det är så otroligt fint. Under den här låten stod jag och grät så att jag skakade. Får gåshud varje gång jag ser den. 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4283&artikel=5700438

Om ni följer denna länk kan ni höra en radiointervju jag gjorde i P3 angående Gagas nya album. Jag var med i samma program två gånger i augusti 2012 och snackade om Gaga, så de har tydligen kvar mitt nummer, för nu ringde de mig mitt i frukosten och bad om min medverkan. 

fre - mån

Ursäkta min frånvaro, men det händer inte så mycket här. Vardag och lunk. Grått väder och tråkig mat.
Eller några stora saker har hänt. Jag träffade den mest inflytelserika kvinnan i mitt liv ett par gånger, och så har jag haft besök av både Julia och Alice. Men det tar vi en annan gång.
För att visa hur ointressant min vardag är, så har jag tagit en massa bilder och tänker här redogöra för min helg + lite extramaterial.

Varje fredag känns det väldigt skönt att det är just fredag. Helgen känns som oceaner av tid. Det är då jag ska ha tid med städningen och disken och skriva på den där romanidén. Sedan är det plötsligt söndag kväll och jag har inte gjort ett skit.

Men på den här bilden är det fortfarande fredag eftermiddag och jag har lurat mig själv att det här kommer att bli en produktiv helg. Som jag har sagt är jag alltid slut efter skolan, så här ligger jag i min säng och gör ingenting. Men är glad som sagt, för det var ju fredag.

Sedan gick jag upp. Det skulle handlas mat. Att gå ut i kylan var typ det sista jag ville. Jag gillar normalt åstidsväxlingar och har inget emot vintrar. Men den här vintern känns helt otroligt ovälkommen. Dra tillbaka dit du kom ifrån! Kom inte hit! Berlin är grått och askallt och jag går runt och huttrar. Alltså fy. Så himla opepp är jag. 

Min slutgiltiga handla mat-outfit blev väldigt intressant eftersom jag bara öste på mig allt varmt och bekvämt på en gång.

Trots promenaden var det väldigt skönt att handla mat! Vanligtvis går jag bara över gatan när jag ska handla livsmedel, men den här gången behövde jag ta ut kontanter(de tar nästan aldrig kort här) och då måste jag gå bort till Hermannstraße. Bristen på mat hemma hade gjort att jag inte kunde ta med mig matlåda till skolan. Och bristen på pengar hade gjort att jag inte kunde gå och köpa mat under lunchen. Istället gick jag hem och åt gröt under lunchen och gick tillbaka igen. Så den här mathandlingen var på tiden.

Har inte handlat såhär mycket mat på en gång i Tyskland förut. Kändes skönt att bunkra upp lite.

Och alltså ja, på bilden är lite av maten jag köpte. Och i Sverige är jag faktiskt jätteduktig med att inte bygga varuberg och allt på en rad och streckkoden åt rätt håll. Men i Tyskland lägger alla pussel och blir otroligt sura i kön om jag tar upp hela bandet med en rad. Plus att de flesta streckkodsapparater är placerade annorlunda än hemma och hur jag än lägger grejerna sitter kassören ändå och vrider. Så. Nu vet ni.

Väl hemma stekte jag några nyinköpta sojakorvar, öppnade den enda öl jag köpt och satte mig för att kolla på How I Met Your Mother. Fredagsmys för mig själv. Klockan hade hunnit bli tio vid det här laget, så efter att ha ätit och kollat klart gick jag och la mig.

Sedan var det lördag och jag vaknade. Ställer alltid klockan på något. Just idag skulle jag gymma med Linnea så hade den lite tidigare än jag kanske skulle ha andra lördagar.

Men jag kände mig som om jag höll på att bli sjuk när jag vaknade(har känt så rätt länge) så skippade gymmet.

Jag åt frukost. Här är lite av den. Yogurt med kanel och müsli, te med mjölk och mackor med jordnötssmör och banan. Jag började kolla på Timecode, en film jag var tvungen att se för skolan. Den är väldigt speciell, för filmen genom är skärmen delad i fyra, med parallella historier och kameravinklar. Mina klasskamrater hade sagt att den var väldigt jobbig att se på, men jag fann den väldigt intressant och underhållande. De spelade in filmen under en veckas tid. Varje dag tog de en tagning. Under dessa tagningar spelade fyra kameror in och skådespelarna improviserade kring givna ramar i handlingen. Filmens fyra bildrutor är alltså dessa fyra kamerors material, uppspelat helt utan klipp. 

För att inte kunna fuska sa regissören till sina skådisar att inte ha exakt samma outfit någon dag så att han inte skulle bli lockad att klippa mellan tagningarna. Så himla intressant grepp. 

Senare begav jag mig hit. 

För att sedan gå hit. Det var nämligen filmfestival här och min skola var med och sponsrade, så vi fick gå gratis. Jag, Linnea och Corine gick på ett seminarium om kortfilm, med en producent som föreläsare. Det var ett väldigt inspirerande samtal. Han pratade om hur mycket pengar det låg i kortfilmer och jag ville helst gå ut, hitta en idé och börja filma med en gång.

Innan nästa föreläsning gick vi och skaffade oss lite lunch att äta på väg tillbaka till biografbyggnaden. Det blev falafel och Club Mate. Bra grejer.

Nästa föreläsning skulle handla om manusskrivande. Föreläsaren inledde med en inledning om gatubrunnar och deras sociala kontext samt ingengörstankarna bakom dess utformning. Jag satt och väntade på en briljant poäng, men det kom liksom aldrig. Han fortsatte, hela sin en och en halv timme, att prata filosofiskt och resonerande kring sociala instutioner. Det gav mig inte jättemycket. Han skulle nog ha tjänat på att ha skrivit ner sin föreläsning i förhand.

Efter festivalen åkte jag hem, såg klart Timecode och gjorde mig färdig att dra ut igen. Jag skulle äta indiskt med en tjej jag bara pratat med på internet tidigare. Hon var rätt tråkig, men trevlig. 

Sedan drog vi till en klubb som Simon i min klass ordnade i en gammal fabrikslokal. Bra kväll!

Kände lite såhär när jag vaknade på söndagen. Hade tänkt gå till kyrkan för första gången sedan jag flyttade hit och hade ställt klockan efter det. Men när jag skulle kolla adressen till kyrkan på mobilen så somnade jag om och vaknade inte förrän det var för sent att gå. Gjorde ingenting, för svenska kyrkan hade ändå norsk mässa just den söndagen. Tur. Kommer man hem från krogen fem på morgonen så är det okej att skippa kyrkan, tycker jag faktiskt. Berlin har skadat mig lite förresten. När jag kommer hem fem så tycker jag att jag varit duktig som gått hem så tidigt. I Stockholm skulle fem vara en extremt sen kväll.

När jag väl gick upp, vid elva, satte jag igång en vit tvätt.

Sedan fixade jag frukost. Åt riktigt mycket och riktigt länge. Mat är ju det bästa som finns. Inledde med det perfekta ägget. Jag älskar ägg.

Medan jag väntade på tvättmaskinen läste jag ut Lena Anderssons "Var det bra så?". Det känns alltid lite tomt att läsa ut en bok, trots att denna bara var med mig i tre dagar. 

Senare tömde jag tvättmaskinen och skypade med min kära mor. 

Här var min middag, som var mycket godare än den ser ut. Jag gjorde en linssallad med fetaost. Medan jag åt såg jag på Truffauts Day for Night som jag också behövde se på grund av skolan. Den var rätt tråkig faktiskt, jag som brukar gilla filmer om filminspelningar. 

Efter den såg jag på Gagas avsnitt av humorprogrammet Saturday Night Live från kvällen innan. I år var första gången Gaga inte bara var gäst, utan dessutom programledare för kvällen. Hon gjorde ett så himla bra jobb, både när hon framförde låtar och var med i sketcher. Skrattade högt flera gånger. 

Vid vissa tillfällen fylldes jag av en sådan kärlek och ömhet för henne att jag grät en skvätt.

Idag är det måndag och medan jag åt frukost imorse läste jag ur The Mutual Friend. Jag har hållit på med den rätt länge nu, för den kräver verkligen sin koncentration då den är skriven på relativt krånglig engelska. Men varje gång jag kommer in i den är det värt mödan. Den handlar om sista delen av Charles Dickens liv, men berättat i första person från människor i hans omgivning. Han framställs som en av de mest osympatiska romankaraktärer jag någonsin stött på. Allt på vackert, beskrivande språk. Köpte den second hand i Dublin, förra våren. Det gör det extra kul.

Den här veckan har vi Screen Arts, vilket är filmteori(enkelt förklarat). Det var inför det här vi behövde se ett gäng filmer. Så idag var det väldigt mycket se-olika-scener-ur-filmer-och-prata-om-dem. Jag tycker det är roligt och intressant med historia och teori, men var så trött och okoncentrerad att det var lite tråkigt idag. Plus att jag frös helt hysteriskt mycket. 

Vi fick en liten rast, vilket var behövligt. Här är Simon och Linnea. 

Sista bilden för den här gången är från lunchrasten idag. Jag hade med mig en matlåda med linssallad som blev över igår kväll. 

De flesta hängde kring datorer den här lunchen, för vi hade precis fått feedback från en lärare på ett första manusutkast för en grej vi ska filma i januari. Alla kollade sin mail och var nyfikna på vad Hal gett för kommentarer. Uppgiften kallas "The Reveal" och är den friaste vi haft hittills. Ramarna är att den ska vara två minuter lång, högst två sidor manus, två skådisar - en man och en kvinna helst. Ja och sedan ska det gå in under temat "The Reveal" och alltså innehålla någon sorts avslöjande. Jag har skrivit om en creepy kvinna som har satt i system att spela in dejter. 

Vi slutade skolan lite tidigare än vanligt. Jag gick hem, åt en yogurt och en banan och sedan drog jag till gymmet. Hade tänkt köra mest mage och det gjorde jag, men slängde två ynka tricepövningar. Jag fick omedelbar kontakt i mina triceps; mycket mer än jag fick i magen trots att jag verkligen försökte trötta ut den i en timme. Magpass brukar vara bland de värsta, men idag kom jag lidrigt undan.

Nu kollar jag på How I Met Your Mother igen och äter några mackor. 

Ha en bra dag, fina ni!